Vinterns Extacy
Del II och III
Måndag natt, Tisdag natt...
Jag skriver båda nätterna under samma blogg då jag inget annat kan göra än att lägga upp en resumé, en kort sammfattning över betydelsen av mina uppföljare.
Första drömmen var ett schiffer, något som var totalt otydbart. Jag kunde inte få ut någon form av betydelse ur en del av bilderna. Därför var jag väldigt splittrad under den följande dagen. Men de följande två nätterna uppenbarade sig visioner som tydliggjorde lite av dem frågor som jag hade ställt mig själv.
Faktum är att mina drömmar dragit sig till att bli uppföljare på den första texten skriven under titeln Vinterdrog.
Vinterns Extacy
Ur ett moln av regn möttes jag av en svag salt bris. Molnet var lika unikt som känslan inom mig och det var med hög enthusiasm som jag stod kvar och lät det omsvepa mig i sin kalla omfamning. Väl inne i molnet upptäckte jag regnets varsamma droppar falla i en märklig riktning, deras fall trotsade gravitationen ty dem föll i en omvänd riktning uppåt mot ett tomt intet. Jag försökte följa dropparna med min blick men kunde inte fokusera på något annat än ett flimmer av otydliga bilder. Som om jag befann mig i en tv.
Mina tankar omgavs av ett kluster och nu i efterhand lyckas jag inte minnas mycket mer av situationen. Hennes ansikte befann sig vartän jag tittade efter en utväg. Men i henne blev jag återigen förtrollad, jag övergav mina starkare onda aningar till hennes vackra, karismatiska gestalt.
Varför skulle jag försöka finna svaret när blott en vals med henne varade en evighet? Det skulle mycket till innan jag insåg att vår dans förflyttade mig från den öken jag börjat lära känna som en ofarlig, om än aningen konstig plats. Istället förde hon mig in i ett allt mer påtagligt mörker.
Jag önskade kyssa hennes läppar men för varje ansträngning försvann hur ur min åsyn. Sakta gled jag ifrån henne och befann mig slutligen trevandes efter min ficklampa...
...hur jag hade fått tag på en ficklampa visste jag inte...
