gamereactor.se
Jag tycker inte de ska tillverkas
Publicerad 2009-03-22
Text: Petter Mårtensson
"Namnet på artikeln är ett citat från en av de mammor som satt med SVT Debatt angående våldsamma TV-spel. Petter Mårtensson reagerar
"Jag tycker inte de ska tillverkas, helt enkelt." Det uttalandet kommer i samband med att frågan hur man ställer sig till att förbud av spel skapar en efterfrågan som inte fanns innan dras upp. Att inte tillverka dem är ju helt klart en lösning, ta bort spelen helt så finns problemet inte längre. Mamman backas såklart upp av Anders Bergsten från Kristdemokraterna, som tidigare skrivit en motion om att förbjuda våldsamma TV-spel. Janne Josefsson, som otroligt partisk debattledare, verkar också hålla med. Våldsamma TV-spel är en styggelse, de borde inte finnas, barnen kan ju ta skada av att spela GTA.
YouTube-klipp visas upp. Någon galning från England har spelat in en film från GTA IV där en prostituerad blir mördad, den används som exempel på hur våldsamma de här spelen är. Berättarrösten blir en del av diskursen, den är ju så perfekt - våldskåt, grovt sexistisk. Den passar perfekt in i nivån på "debatten", det faktum att den bara har plockats från YouTube där vilka idioter som helst kan göra precis vad de vill kritiseras inte.Detta är en annons:
Josefsson visar gång på gång att han inte är påläst överhuvudtaget, hans ordval är typiska och väl utvalda för att spelen och spelare ska framställas i dålig dager. Manhunt 2 och Postal 2 kallas för de "mest populära spelen just nu", trots att de knappt har sålts i ett par hundra exemplar och de flesta är rörande överrens om att de är rent skräp. Och när Per Hamid Ghatan, hjärnforskare och läkare, säger att det är viktigt för föräldrar att engagera sig i vad ens barn för på sin fritid verkar Josefsson ta extremt illa vid sig. "Ska vi sitta och spela med dem?" säger han upprört.
Ja, Janne. Det är precis det ni ska. Jag förstår att många föräldrar inte orkar engagera sig i det, att de inte förstår sig på den konstiga hobbyn och därför låter sina barn köpa precis vilka spel de vill - trots PEGIs tydliga åldersmärkningar. Vi spelare är så vana vid spel vid det här laget, vi greppar handkontrollen och struntar i att ens bläddra i manualen, trycker på alla knappar en gång för att se vad de gör och sen omsätter vi det i praktiken. Det ser antagligen svårt ut, att ens hålla i en handkontroll kan vara svårt för de som aldrig gjort det förr. Redan där spricker det, redan där ger antagligen många föräldrar upp. Då blir det plötsligt lättare att bara skylla på branschen, att gå så långt att man talar om att förbjuda tillverkningen av spelen istället för att göra något åt det hemma.
Har du faktiskt spelat Manhunt 2? Då är du en av få olyckligt lottade stackare, det är riktigt dåligt. Och inte alls populärt.Detta är en annons:
Ansvar. Usch, jobbigt. Orka sätta sig in i sina barns intressen? Typiskt energikrävande. "Ska vi sitta och spela med dem?" Nej, Janne. Skit i vad dina barn gör, köp GTA IV eller God of War 2 till dem och ställ dig sen i TV och skyll på andra.
Anders Bergsten påstår att man inte sparkade folk i huvudet när de låg ner på 50-talet. Han sitter alltså och säger att det är enbart ett modernt fenomen, att folk lär sig att misshandla andra genom spel och film. Våld, i alla dess former, har alltid funnits. Jag kan lova dig att folk sparkade människor när de låg ner under 50-talet också. Dagligen. Och då har jag inte ens dragit upp det världskrig, där miljontals människor systematiskt mördades under mer eller mindre industriella former, som utspelade sig under 40-talet. Antagligen för att det egentligen inte har med debatten att göra, men eftersom nivån på den redan är satt av er så kan väl jag också få vara med och leka?
Per Strömbäck från Dataspelsbranschen försöker desperat att göra sin röst hörd, men Janne Josefsson är mer intresserad av att häckla och göra narr av honom än att lyssna på reson. Per är inte en helt okontroversiell figur i spelkretsar, men han är den enda i programmet som faktiskt verkar tänka till och som faktiskt har åsikter och argument som är tagna ur verkligheten. Han verkar trött, inte alls lika på hugget som han kan vara. Jag förstår honom, det kan inte vara lätt att sitta där och bli omyndigförklarad gång på gång av en programledare som tror att Postal 2 är en storsäljare.
Jag håller med om att barn inte ska spela våldsamma TV-spel. Jag står bakom PEGI helt och hållet, åldersmärkningar är en bra grej. Inte för att jag är övertygad om att barnen kan ta skada av det, jag får ofta känslan av att föräldrar gillar att dumförklara sina egna barn, men för att så grovt våld som visas upp i vissa spel helt enkelt inte är för dem, för att de inte kan sätta det i en kontext. Jag ser Postal 2 mångt och mycket för vad det är, ett värdelöst spel som innehåller kulturellt intressanta meddelanden. Ett barn kan med stor säkerhet inte se det. Vi sätter åldersmärkningar på våldsamma filmer också, de är inte riktade till barn och de kan säkert frambringa mardrömmar om inget annat. Eller så kan de vara direkt skadliga, men det finns det inte tillräckligt mycket forskning på än - något Ghatan också påpekar.
Till syvende och sist, när vi summerar vad de som vill förbjuda våldsamma spel egentligen pratar om, handlar det hela om kulturell censur. Bara för att spel finns tillgängliga till barn, ofta på grund av att föräldrarna inte sätter sig in i spelandet eller orkar sätta ner foten när de ser sina barn spela de här spelen, så ska väl inte jag behöva lida för det? Jag är 28 år gammal, jag fyller 30 nästa år. Om jag väljer att konsumera ett spel där man halshugger söta små kaniner på löpande band, borde jag inte få göra det valet själv? Ni behöver inte förstå er på det, ni behöver inte ens gilla det, men om jag väljer att spendera min fritid, mina pengar och min kulturella konsumtion på det, ska jag inte få göra det?
Valfriheten är grundstommen i ett demokratiskt, kapitalistiskt samhälle. Jag gillar inte svensk film, alltså ser jag inte det på bio. Jag gillar dock amerikanska serietidningsfilmer, som Watchmen, därför är jag mer benägen att punga upp 100 spänn för ett biobesök när en sådan har premiär. Men jag skulle aldrig få för mig att stoppa någon från att gå och se Jägarna 2. Det är helt den personens val, även om jag självklart kan ha åsikter om vilken dålig filmsmak han eller hon har.
Det handlar om censur, om översitteri, om att begränsa andras kulturella konsumtion baserat på egen smak. Om att stoppa varor eller tjänster som man uppfattar som skadligt för samhället, på samma sätt som kineserna censurerar Internet. Helt förbjuda tillverkningen av våldsamma spel? Vad ska vi förbjuda härnest? Våldsamma deckare? De är ofta grafiska i sina beskrivningar, de innehåller dessutom ofta en massa sex - gärna i kombination. Ska vi förbjuda dem också? Vi kanske ska ta dem och lägga dem i stora högar och bränna dem på bål...?
Jag är en vuxen (nåväl) människa. Jag får spela precis vad jag vill. Förhoppningsvis så tar du ett ansvar och ser till att dina barn inte får det. Det finns massor av spel anpassade för en yngre publik. De mest populära spelen just nu är inte Manhunt 2, vad Janne än står i TV och säger. De mest populära spelen är spel som Wii Fit, Little Big Planet och Singstar ABBA. Visst säljer våldsamma spel också - i skrivande stund toppar Resident Evil 5 de svenska försäljningslistorna, ett spel med en åldersmärkning på 18+. Men det är knappast av Manhunts kaliber, här skjuter man zombies (eller ja, människor infekterade med ett elakt virus, men de uppför sig ganska ofta som zombies).
Att Manhunt 2 "förbjöds" i England (det var inte riktigt så svart och vitt) dras i Debatt upp som en positiv sak. Ett kulturellt förbud ska alltså vara en bra grej. Jag trodde sådant var populärt i diktaturer. I ett demokratiskt samhälle trodde jag att det var mitt, konsumentens, val om ett spel/bok/film/konstutställning/teaterföreställning förtjänar uppmärksamhet eller inte. Att marknaden, i sin renaste form, bestämmer om något ska bli populärt eller snabbt glömmas bort.
Alltså - kontrollera eras barns spelande. Spela med dem, visa intresse, diskutera med dem. Förbjud dem från att spela spel som ni inte tycker om. Köp inte GTA IV till dem utan att kritiskt tänka över det först. Håll på era principer. Men förbjud inte mig från att spela precis vad jag vill. Gör ni det är ni inte mycket mer än kulturella fascister.""
Publicerad 2009-03-22
Text: Petter Mårtensson
"Namnet på artikeln är ett citat från en av de mammor som satt med SVT Debatt angående våldsamma TV-spel. Petter Mårtensson reagerar
"Jag tycker inte de ska tillverkas, helt enkelt." Det uttalandet kommer i samband med att frågan hur man ställer sig till att förbud av spel skapar en efterfrågan som inte fanns innan dras upp. Att inte tillverka dem är ju helt klart en lösning, ta bort spelen helt så finns problemet inte längre. Mamman backas såklart upp av Anders Bergsten från Kristdemokraterna, som tidigare skrivit en motion om att förbjuda våldsamma TV-spel. Janne Josefsson, som otroligt partisk debattledare, verkar också hålla med. Våldsamma TV-spel är en styggelse, de borde inte finnas, barnen kan ju ta skada av att spela GTA.
YouTube-klipp visas upp. Någon galning från England har spelat in en film från GTA IV där en prostituerad blir mördad, den används som exempel på hur våldsamma de här spelen är. Berättarrösten blir en del av diskursen, den är ju så perfekt - våldskåt, grovt sexistisk. Den passar perfekt in i nivån på "debatten", det faktum att den bara har plockats från YouTube där vilka idioter som helst kan göra precis vad de vill kritiseras inte.Detta är en annons:
Josefsson visar gång på gång att han inte är påläst överhuvudtaget, hans ordval är typiska och väl utvalda för att spelen och spelare ska framställas i dålig dager. Manhunt 2 och Postal 2 kallas för de "mest populära spelen just nu", trots att de knappt har sålts i ett par hundra exemplar och de flesta är rörande överrens om att de är rent skräp. Och när Per Hamid Ghatan, hjärnforskare och läkare, säger att det är viktigt för föräldrar att engagera sig i vad ens barn för på sin fritid verkar Josefsson ta extremt illa vid sig. "Ska vi sitta och spela med dem?" säger han upprört.
Ja, Janne. Det är precis det ni ska. Jag förstår att många föräldrar inte orkar engagera sig i det, att de inte förstår sig på den konstiga hobbyn och därför låter sina barn köpa precis vilka spel de vill - trots PEGIs tydliga åldersmärkningar. Vi spelare är så vana vid spel vid det här laget, vi greppar handkontrollen och struntar i att ens bläddra i manualen, trycker på alla knappar en gång för att se vad de gör och sen omsätter vi det i praktiken. Det ser antagligen svårt ut, att ens hålla i en handkontroll kan vara svårt för de som aldrig gjort det förr. Redan där spricker det, redan där ger antagligen många föräldrar upp. Då blir det plötsligt lättare att bara skylla på branschen, att gå så långt att man talar om att förbjuda tillverkningen av spelen istället för att göra något åt det hemma.
Har du faktiskt spelat Manhunt 2? Då är du en av få olyckligt lottade stackare, det är riktigt dåligt. Och inte alls populärt.Detta är en annons:
Ansvar. Usch, jobbigt. Orka sätta sig in i sina barns intressen? Typiskt energikrävande. "Ska vi sitta och spela med dem?" Nej, Janne. Skit i vad dina barn gör, köp GTA IV eller God of War 2 till dem och ställ dig sen i TV och skyll på andra.
Anders Bergsten påstår att man inte sparkade folk i huvudet när de låg ner på 50-talet. Han sitter alltså och säger att det är enbart ett modernt fenomen, att folk lär sig att misshandla andra genom spel och film. Våld, i alla dess former, har alltid funnits. Jag kan lova dig att folk sparkade människor när de låg ner under 50-talet också. Dagligen. Och då har jag inte ens dragit upp det världskrig, där miljontals människor systematiskt mördades under mer eller mindre industriella former, som utspelade sig under 40-talet. Antagligen för att det egentligen inte har med debatten att göra, men eftersom nivån på den redan är satt av er så kan väl jag också få vara med och leka?
Per Strömbäck från Dataspelsbranschen försöker desperat att göra sin röst hörd, men Janne Josefsson är mer intresserad av att häckla och göra narr av honom än att lyssna på reson. Per är inte en helt okontroversiell figur i spelkretsar, men han är den enda i programmet som faktiskt verkar tänka till och som faktiskt har åsikter och argument som är tagna ur verkligheten. Han verkar trött, inte alls lika på hugget som han kan vara. Jag förstår honom, det kan inte vara lätt att sitta där och bli omyndigförklarad gång på gång av en programledare som tror att Postal 2 är en storsäljare.
Jag håller med om att barn inte ska spela våldsamma TV-spel. Jag står bakom PEGI helt och hållet, åldersmärkningar är en bra grej. Inte för att jag är övertygad om att barnen kan ta skada av det, jag får ofta känslan av att föräldrar gillar att dumförklara sina egna barn, men för att så grovt våld som visas upp i vissa spel helt enkelt inte är för dem, för att de inte kan sätta det i en kontext. Jag ser Postal 2 mångt och mycket för vad det är, ett värdelöst spel som innehåller kulturellt intressanta meddelanden. Ett barn kan med stor säkerhet inte se det. Vi sätter åldersmärkningar på våldsamma filmer också, de är inte riktade till barn och de kan säkert frambringa mardrömmar om inget annat. Eller så kan de vara direkt skadliga, men det finns det inte tillräckligt mycket forskning på än - något Ghatan också påpekar.
Till syvende och sist, när vi summerar vad de som vill förbjuda våldsamma spel egentligen pratar om, handlar det hela om kulturell censur. Bara för att spel finns tillgängliga till barn, ofta på grund av att föräldrarna inte sätter sig in i spelandet eller orkar sätta ner foten när de ser sina barn spela de här spelen, så ska väl inte jag behöva lida för det? Jag är 28 år gammal, jag fyller 30 nästa år. Om jag väljer att konsumera ett spel där man halshugger söta små kaniner på löpande band, borde jag inte få göra det valet själv? Ni behöver inte förstå er på det, ni behöver inte ens gilla det, men om jag väljer att spendera min fritid, mina pengar och min kulturella konsumtion på det, ska jag inte få göra det?
Valfriheten är grundstommen i ett demokratiskt, kapitalistiskt samhälle. Jag gillar inte svensk film, alltså ser jag inte det på bio. Jag gillar dock amerikanska serietidningsfilmer, som Watchmen, därför är jag mer benägen att punga upp 100 spänn för ett biobesök när en sådan har premiär. Men jag skulle aldrig få för mig att stoppa någon från att gå och se Jägarna 2. Det är helt den personens val, även om jag självklart kan ha åsikter om vilken dålig filmsmak han eller hon har.
Det handlar om censur, om översitteri, om att begränsa andras kulturella konsumtion baserat på egen smak. Om att stoppa varor eller tjänster som man uppfattar som skadligt för samhället, på samma sätt som kineserna censurerar Internet. Helt förbjuda tillverkningen av våldsamma spel? Vad ska vi förbjuda härnest? Våldsamma deckare? De är ofta grafiska i sina beskrivningar, de innehåller dessutom ofta en massa sex - gärna i kombination. Ska vi förbjuda dem också? Vi kanske ska ta dem och lägga dem i stora högar och bränna dem på bål...?
Jag är en vuxen (nåväl) människa. Jag får spela precis vad jag vill. Förhoppningsvis så tar du ett ansvar och ser till att dina barn inte får det. Det finns massor av spel anpassade för en yngre publik. De mest populära spelen just nu är inte Manhunt 2, vad Janne än står i TV och säger. De mest populära spelen är spel som Wii Fit, Little Big Planet och Singstar ABBA. Visst säljer våldsamma spel också - i skrivande stund toppar Resident Evil 5 de svenska försäljningslistorna, ett spel med en åldersmärkning på 18+. Men det är knappast av Manhunts kaliber, här skjuter man zombies (eller ja, människor infekterade med ett elakt virus, men de uppför sig ganska ofta som zombies).
Att Manhunt 2 "förbjöds" i England (det var inte riktigt så svart och vitt) dras i Debatt upp som en positiv sak. Ett kulturellt förbud ska alltså vara en bra grej. Jag trodde sådant var populärt i diktaturer. I ett demokratiskt samhälle trodde jag att det var mitt, konsumentens, val om ett spel/bok/film/konstutställning/teaterföreställning förtjänar uppmärksamhet eller inte. Att marknaden, i sin renaste form, bestämmer om något ska bli populärt eller snabbt glömmas bort.
Alltså - kontrollera eras barns spelande. Spela med dem, visa intresse, diskutera med dem. Förbjud dem från att spela spel som ni inte tycker om. Köp inte GTA IV till dem utan att kritiskt tänka över det först. Håll på era principer. Men förbjud inte mig från att spela precis vad jag vill. Gör ni det är ni inte mycket mer än kulturella fascister.""
Kommentarer
Postat av: Lisa
Hej :)
Hur har din helg varit?
Ha en härlig vecka!
Kram<3
Postat av: Sara
Har du haft en bra helg?
Postat av: Blaanam
Damn straight! Det är oroväckande hur "proffisionella debattörer" ignorerar faktumet att man måste göra research innan man går ut i TV med "fakta".
Trackback