Reload


Jag har märkt hur lätt det är att hamna i fel läge.

Hur lätt en människa kan glömma sina rötter, sina moraler och börja irritera sig på fel sak. Jag har varit sådan, och jag är sådan. Jag har sedan länge valt mina irritationspunkter och jag fortsätter envist att klaga på dem. Men inte blir saken bättre för det.

Det är inte förrän nu jag har insett att det kanske krävs en viss förändring, att jag skall ta itu med mina problem och med vad jag ser som problem. Konfrontera och få det gjort. Oavsett vad det kostar att bli fri problemet är det bättre än att sitta i en oändlig loop med ilska och eviga tankar om hur man skall göra.


Jag skall även tillägga att jag har varit lite av en egoist. Somliga av er som så troget läst min blogg och som även har träffat mig har ibland blivit tvugna att stå ut med min själviska sida, för det ber jag nu om ursäkt. Det är sant att ingen människa kan förändras på så lite tid och utan någon större händelse. Men jag vet att jag har fått en viss insikt i hur jag var en gång och hur jag borde fortsätta vara. Jag skall helt enkelt återgå till att uttrycka mig och tänka som jag en gång gjorde, ungefär i början när jag startade den här bloggen. Då åsikterna och tankarna var ärliga och kom från en väldigt osjälvisk Emil. Det är den Emil jag saknar, han som alltid stod för sina åsikter oavsett vad och som alltid fanns där för andra. Han som inte hade så många problem eftersom han tog hand om dem direkt. Vi lever i en självisk värld, vi gör allt för att främst rädda vårt eget skinn och sedan dem vi håller kärt. Men jag skall inte bli nästa offer som bara gnatar på om vad jag anser vara fel, jag vill vara den som gör skillnad och faktiskt tar hand om mina problem och sedan även hjälper andra omkring mig.

Det kanske är svårt att förstå vart jag vill föra den här bloggen. Men vad jag egentligen försöker att säga är det att jag är otroligt tacksam över att ni läser min blogg och jag kommer verkligen uppskatta ifall ni fortsätter att läsa den. Jag vill även tacka alla dem som har hjälpt mig genom tiderna och stöttat mig, främst såklart min familj men även mina vänner. För om man tar bort familjen, vad har man kvar i livet om man inte har vänner? Pengar ger en snabba bilar och bra datorer. Men inget annat än bra vänner värmer hjärtat och får en att skratta när ens familj inte finns att räkna med. En skola utan vänner är en ensam, kall och hjärtlös plats. En sommar utan vänner är en nästan självmordsbenägen sådan. En dag utan vänner är bara det ett helvete på jorden.

Ni betyder!


Så i gengält vill jag väl säga. Nu är det min tur, om det är något ni vill tala om. Det kvittar vad, så är det bara att ringa mig när som helst på dygnet. Jag finns alltid till hands på mitt mobilnummer. Om ni vill så kan ni fråga mig om det men jag lägger inte upp det här av uppenbara själ.

Tack för allt! <33


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback