Memoirs of an open mind

På så många sett det mig finner
Jag slår och jag slår
Å, det brinner det brinner

Att jag aldrig kan finna
En berikande lära
För att ej hinna
Min själ att förtära

Ungdomens kropp
Den har mig förinrat
Liksom allt det hopp
Som något förhindrat

Ljudet det susar
Till sin egen melodi
Blodet, ja det rusar
Som blir en tragedi

Farväl Jorden
Och allting därtill
Varför skall man försöka,

När inget blir som man vill?

 

 

 

För den frågvise skall jag upplysa denne om att dikten inte handlar om tendenser till självmord utan har en helt annan mening som jag innerligt hoppas förblir dold under ytan. Med det sagt, ha ett gott nytt år!