Memoirs of an open mind

På så många sett det mig finner
Jag slår och jag slår
Å, det brinner det brinner

Att jag aldrig kan finna
En berikande lära
För att ej hinna
Min själ att förtära

Ungdomens kropp
Den har mig förinrat
Liksom allt det hopp
Som något förhindrat

Ljudet det susar
Till sin egen melodi
Blodet, ja det rusar
Som blir en tragedi

Farväl Jorden
Och allting därtill
Varför skall man försöka,

När inget blir som man vill?

 

 

 

För den frågvise skall jag upplysa denne om att dikten inte handlar om tendenser till självmord utan har en helt annan mening som jag innerligt hoppas förblir dold under ytan. Med det sagt, ha ett gott nytt år!

Ordet ”idiot” är ett mäktigt sådant och kan klinga så fel om det missbrukas.

Min moder har alltid påstått att en användning av detta uttrycksfulla ord i sin sanna betydelse bara brukar sätta användaren själv, den vars läppar så vackert smyckar uttrycket, i dålig dager och kanske inte ge honom en alltför bra uppskattning från de runtomkring honom.

Jag har alltid valt att motsätta mig denna teori, och faktum är att det är väldigt lite jag bryr mig om när det kommer till vad folk egentligen tycker av den enkla anledning att de som förkastar mig bara för ett uttryck inte lär ha mycket mer i skallen än vad jag själv har.

 

Denna bloggen är ägnad åt de idioter som vandrar på denna yta och vars narcissistiska självbild vägrar släppa taget och låta dem dö bort i ensamhet. Nej, ett ego kräver att omgärdas av vänner, ett socialt liv och mycket glitter om möjligt. Vad är då en idiot enligt mig?

Idioter är sådana som påstår sig veta men inget vet, påstår sig tycka men när blott ett ord rullar av deras vassa tunga kan den skarpsinte se att dessa ord inte är mycket mer än någon annans tankar, någon annans idéer. En idiot bryr sig men ratar samma individ i samma sekund som personen vänder ryggen till. En idiot pratar en massa strunt till andra och antar att han eller hon slipper undan de helvetiska piskorna som klingar efter denna.

En idiot tål inte kritik då denne vet så mycket bättre än den trögtänkta personen som försöker komma med konstruktiv kritik, vem är personen att säga sådan skit till honom?

 

Jag börjar känna att ordet kanske inte är så obekant för er och kanske har jag till och med bekantat er med de termer som jag använder. Nå, så bra!

För idioter kommer i många olika omslag. Många så uppenbara att man skulle kunna stå på andra sidan domkyrkan och fortfarande se personen ifråga. Andra lyckas dölja sitt sanna jag väldigt länge innan någon som helst lyckas få fram det.

 

Subjekt nummer ett är en kvinna, eller snarare sagt en flicka tycker jag att hon bör kallas då hon inte agerar bättre än en sådan och förtjänar ingen direkt ärovärd titel. I denna skrivande stund skall läsaren veta med sig om att allt jag skriver är sanning och sällan av det slag då inte allting som skrivs här just nu har yttrats av mig förut. Ärlighet vara längst, vare sig den sårar några personer just nu struntar jag fullständigt i eftersom personerna jag refererar till redan sårat ett slagsfält i jämförelse och bör därmed inte undkomma galgen!

Med det sagt skall jag också påpeka att inge namn förekommer men för dem som är inblandade är jag fullständigt säker att de kommer känna igen sig tillräckligt för att veta vem jag talar om.

Då så, denna flicka med sina påstådda problem relaterade till både sin mor och sin far har länge krälat runt i en osynlig avgrund. Bara det att vi inte sett något. Kanske borde man ha undrat varför folk från hennes förra klass talade skit om henne, eller så var man bara förstående eftersom man ju vet hur idioter agerar och att även den oskyldige faller offer för dess likgiltighet. Mer om det sen. Nu var det så att ingen reagerade, bara mänskligt. Vad som skedde var att hon levde sitt lugna liv i harmoni med sina lögner, klarade sig igenom PDP med någorlunda betyg och stötte på en mycket trevlig grabb som råkar vara svagsint för just hennes våld.

När jag säger våld menar jag självklart mental kontroll och att inget annat förekom, jag är inte en att bekräfta fysisk våld då inget sådant förekom i min närhet och rykten kan också förbli rykten. Att separera fakta från fiktion är väl ganska viktigt antar jag.

Självklart är mycket av det som kommer vara skrivet på långa vägar hård fakta eftersom jag helt enkelt fått gå på känslan då mer än dussinet personer bekräftar händelser jag inte varit med om.

Nåväl, tillbaks till flickan.

Mannen manipulerades om och om igen, som bland annat föranledde till att han förlorade en god vän som inget annat ville än att umgås med honom. Denna vän, låt oss kalla henne för S, blev väldigt sårad då idioten själv använde mannens Facebook för att skriva till henne hur de inte kunde träffas. Mannen förklarade för S att idioten gjort detta dåd och med det var han förlåten, vare sig han konfronterade idioten om denna händelse är ännu oklart.

Fortsatt orsakade flickebarnet, idioten, att mannen fick gå om ett år i skolan med henne eftersom hon minst sagt inte gav honom mycket till val än att hoppa en del lektioner för att antingen fördriva tiden med slösaktigheter eller ting förknippade med berättelser barn inte vill höra och som vuxna rynkar på näsan över. Låt oss vara så oskyldiga som möjligt i det avseendet.

Att hålla sig borta från ämnet sex är i detta fall väldigt svårt eftersom idioten missbrukade ordet i sin sanna betydelse. Dock har hon också en viss gnutta värdighet kvar och om hennes nya vänner känner igen henne i texten, för oss ”gamla” vänner vill hon absolut inte ha att göra med då vi antingen vet för mycket eller är enligt henne ”otrevliga för att vi tar någon annans sida än hennes”, så skall de heller inte ha men för förolämpningar mot flickan i detta avseende då trots hennes talang för sexmissbruk förtjänar hon inte ett rykte som klassens hora. Där går en gräns trots allt.

 

I slutändan händer för många incidenter för att folk skall tolerera henne, hon bränner många broar och får sig en del fiender på köpet. Inte var det hennes fel skall jag påpeka! Första argumentet som alltid flög ur henne. Konfrontera aldrig denna person, det slutar med att du kommer känna dig så pass provocerad att du blir förbannad vilket gör dig till den onde i situationen. Hennes försvar är att attackera med vilka absurda ting som hon än kan komma på för att distrahera oss och sig själv från problemet.

Må hon brinna i helvetet.

 

Varför skriver jag detta?

Tja, för att tar jag till konfrontation blir jag oftast den som får skulden. I andra fall får jag höra att jag överreagerar så sannerligen är skrivandets konst mitt bästa vapen. Får jag en konfrontation av någon av de involverade kan de förvänta sig olika respons. En sak vet jag, förlåter gör jag inte och att förlöjliga sig själv så pass mycket och sedan tro att man kan undkomma den rättmätiga domen är bara sjukt. En dag kommer dessa människor och många andra få ett så pass starkt slag att de aldrig reser sig upp igen. Om jag då råkar befinna mig i närheten när de sträcker ut sin hand med ett svagt mummel om hjälp kommer jag vända ryggen till.

Det finns lite lag i världen förutom den lagen man själv skapar och lyder under. Min lag är inte lik kyrkans, den förlåter inte och den ger inga kompromisser. När man väl har överträdit en gräns är man en idiot. Har man fått den stämpeln krävs mycket vedergällning för att återuppbygga sin status i mina ögon. I vissa fall kanske det aldrig kommer att fungera.

Återstår att se.

En del kommer antagligen att sky mig som pesten efter detta inlägg och få kommer inse det komiska i situationen då dessa personer faktiskt är de fega. Sen när har någon åstadkommit ting genom att hålla käft?

Folk har samma eller liknande åsikter som jag, likväl är det jag som gör något åt det.

 

Don’t shoot the messenger.